Där, i skydd av en sten som motverkar vädrets krafter växter det upp en växt som jag ännu inte lyckats identifiera. Bilden är tagen den 6 maj.
Några dagar senare, den 10 maj återvände jag till rutan och den är fortfarande inte möjlig att hitta någon matchning med i floran. Detta får mig att reflektera i hur barn ofta utformar sin lek. De sätter upp en struktur för hur leken ska vara till en början och sedan får den utvecklas - med vissa regler förstås. Strukturen gör att det blir något lekfullt och oberäkneligt, vilket gör det till något spännande. Ett växtmysterium fungerar på ungefär samma sätt.
Man letar upp en växt som man inte känner igen och sätter vissa rutiner (regler) kring utforskandet. Exempel kan ses när nedan.
- Man får inte rycka upp växten.
- Man besöker växten med ett jämt mellanrum för att dess progression.
- Man tar ett fotografi för varje gång tillsammans med barnen (barnen får ta fotot), som sedan kan ställas upp som ett kollage för att på ett ännu tydligare sätt se progressionen på en tidslinje.
- Man kanske hjälper till genom att tillföra vatten om det är torrt i marken.
Etc.
Det hela blir som en lek för barnen samtidigt som de får en bra erfarenhet av hur växter gror och det kan väcka många diskussioner inom barngruppen som kan leda vidare till ytterligare projekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar